fredag 30 september 2016

Äntligen...

Ikväll lyckades jag äntligen komma ut på en kortare löprunda, kroppen är ännu inte helt hundra men förkylning eller ej så behöver jag verkligen komma igång igen. Höstens utmaning närmar sig med stormsteg och förhoppningsvis kan jag få lite mer kilometer i benen innan det är dags. Känslan att lunka på i motvind är fantastiskt även om medvinds kilometern var lite mer behjälplig. Vindens riktning är en utav de glädje stunder som infann sig på utmaningen. Dels upplevde jag en frustrerande motvind mellan Ramsele och Stugun som utmanade min kognitiva förmåga till dess yttersta gräns. En motvind i kombination med en nyligen nygrusad väg och med en tyngre lastad Göran samt med nytvättade kläder på tork som blästrades i blåsten.. Kan nog få de flesta människor att förundras över vindens egentliga nytta. Ett annat tillfälle då motvinden var kraftigare än väntat var precis innan Lycksele, dock en liten mer roande motvind men med en kyla likt Kung Bores isande pustningar. 

Håller tummarna för att kroppen reagerar positivt på dagens ansträngning så att löpningen kan lossna och förhoppningsvis bli min dagliga kompanjon inför kommande utmaning. Fredagsmys delux när löpningen kändes lättsam och som firas med nyponsoppa och uttorkade riskakor... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar