Vecka 3 - Back on track, sköna Maj är här..

April månad har nu passerat och det med ett bättre träningsresultat än vad jag åstadkommit på flera år. Började månaden med att cykla inomhus 30 minuter - blev ca 7km per pass och sen växlade jag över till löpningen och fokus på att hitta lösningar för nya utmaningar och att hitta tillbaka till landsvägen. Min första vecka gick bra medan andra veckan blev en del sjukdom, för att nu i tredje veckan hämta upp det lite igen. Sex dagar av sex planerade med en daglig distans på 2,42km är nu avklarat.

Som jag skrivit om tidigare så är mitt fokus just nu inte hur fort jag springer eller på vilken typ av löpning jag försöker mig på. Just nu vet jag inte ens om jag kan kalla det löpning utan mer ett små lunkande och ett lite "lukta på blommorna" - tempo om än inomhus och på löpband. Men i fredag provade jag på att experimentera lite för att leka med känslan i kroppen och körde lite medveten närvaro. Först fokus på hur framfötterna landar på löpbandet och hur kraften rullar ut i stortån till att försöka landa med fötterna under knäna. Provade lite höga knän sedan lite högre fotlyft upp mot rumpan för att skjuta fram foten lite snabbare. Därefter fokus på hur armarna pendlar, lågt till högt, sida till sida, till att stoppa innan höften, och till hur händerna känns, hur fingrarna vilar i en avslappnad känsla och så vidare. Detta resulterade i en kortare tempoökning samt ökade höjdmeter fast att hastigheten på löpbandet var detsamma och även höjdmeterna var stabila. Genom att leka fram en skön känsla och testa lite olika tekniker och hitta en lösning för mig så kommer det bli betydligt roligare längre fram när jag kanske lägger till intervaller, backträning, fartlekspass med mera.

Nu kommer maj månad och kommande vecka blir med samma distans som föregående vecka. För mig blir det lite av en återhämtningsvecka vilket jag kommer försöka att ha var fjärde vecka. Om allt går som jag tänker mig. Efter nästa vecka ökar distansen med 10% och så rullar det på framöver. Vilket är lite av en oro när jag ser hur distansen ökar vilket också påverkar min motivation. Längre distans = en känsla av motstånd byggs upp och jag ifrågasätter mig själv om hur viktigt detta egentligen är? - samtidigt är det viktigt om jag verkligen vill ut till landsvägen igen och då är det inte förhandlingsbart att låta bli att träna. För att ge sig ut som jag gjort tidigare dvs otränad, oerfaren, ingen planering och totalt okunnig - det fungerar, men jag tror det är mycket roligare om jag har en stark fysik och en kropp som är byggd för att klara kommande utmaningar. Jag inser också att när det känns övermäktigt då är jag oftast trött, hungrig och har tappat mitt viktigaste fokus; här och nu idag - det jag kan göra idag kan göra det lite lättare imorgon. Även om distanserna kommer att öka så är det inga stora ökningar vecka till vecka, och det kommer förhoppningsvis göra det lite lättare att få in all träning även om det kommer finnas dagar där jag inte har lust eller vilja till att träna. Då är det fokus på beteende som gäller = har jag tränat idag? Ja/nej = Just Do It...

Nu när jag börjat träna lite mer regelbundet både med min löpning och min sjukgymnastik samt med en mycket förbättrad arbetmiljö så har jag märkt en del positiva förändringar. Jag sover numera ca 7h 45m i genomsnitt per natt vilket är betydligt bättre och jämnare sömn än på flera månader. Jag har även fått ett annat fokus på mat och således dragit igång årets första försök till att grilla. Med denna erfarenheten så kommer det definitivt bli fler tillfällen för grillning i sommar och det skapar möjligheter för enklare matlagning = mer tid till träning och förberedelser och mer tid till återhämtning.

Återhämtning för min del blir det mycket av när jag målar, tecknar eller ritar. Men på grund av min arbetssituation har jag inte gjort något ordentligt arbete sen årsskiftet förutom bilden på katten Stella. Nu när saker förändras till det bättre hoppas jag kunna börja få klart de projekt som står på tur, och kanske fortsätta med att lägga ut lite filmer på YouTube. Jag tror det optimala för mig är att kombinera träning och fysisk aktivitet med målandet, då blir det både fysisk ansträngning och belastning till återhämtning under tiden som jag gör något utmanande = win-win... Provade förresten att hitta på ett alldeles eget recept på salsa och grillspett, till min stora förvåning blev det ätbart och kanske värt att göra om i framtiden dock med lite justeringar...

Jag kommer framöver att försöka vara så öppen och tydlig som möjligt när det kommer till den tid och den distans jag får till per vecka och allt som allt. Detta för att jag vill se hur mycket jag får ihop och mycket tid det tar att förbereda sig för att känna sig redo för landsvägen. Jag utgår från att alla har olika förutsättningar och gränser för när man känner sig redo, men nu vill jag utforska mina gränser och hur vet jag att jag är redo?

Så total distans denna vecka: 14,52 km 

Totalt tid: 2h 5min 33 sek.

Den totala distansen: 30,52 km

Totalt tid: 3h 47min 46 sek.

Imorgon vankas söndag = vilodag...

Andra veckan - en sjukstuga

Kung Bore håller sin järnhand runt Skåne och fortfarande biter sig kylan kvar. Minusgrader och is på framrutan har jag allt börjat tröttna på men positivt är att solen är allt mer närvarande om dagarna. Andra veckan in på mitt lilla experiment dvs förra veckan gick inte riktigt som beräknat då det blev ofrivillig vila på måndagen och sen sjukdag på tisdagen och därefter nästan sjukstuga hela veckan. Eftersom jag inte vill pressa mig till något när jag inte kunde äta så bestämde jag mig tidigt för att ta hela veckan som en vilovecka. Men då kom följdfrågan.. ska jag fortsätta med tidigare veckas distans dvs 2,2 km per dag denna vecka dvs vecka 3 eller stå fast vid tidigare planerad veckodistans?... Jag har bestämt mig för att jag provar och tar en dag i dagen på den distans som jag tänkt mig denna vecka som är 2,42km/dag. Skulle kroppen säga ifrån kan jag prova gå ner till 2,2 km alternativt köra lite cykel istället. Men två dagar in i denna tredje vecka och än så flyter det på. Även med den progressiva avslappningen som nu börjar rulla på även om jag fortfarande tycker det är tråkigt. Kanske inte helt fel att lära sig ha tråkigt för då uppskattar jag förhoppningsvis andra saker i livet mer. Samt kanske lite nyttigt med självkännedom och självinsikt. Får se hur länge mitt tålamod kan hålla igång det.

Första veckan avklarad - 56 veckor kvar?

Första veckan av 56 möjliga är avklarad sett till att påbörja min tanke om grundträning inför en ny utmaning. Började veckan med 2 km per dag fram till och med onsdag, torsdag blev en oväntad vilodag vilket gjorde att jag fick lägga till 1 km på fredagen och lördagen som blev 3 km istället för 2 km. Kändes helt okej både före, under och efteråt... Har i nuläget inget fokus på tid utan enbart fokus på den totala veckodistansen som nu första veckan är 12 km. 

Kommande vecka går jag upp till 2,2 km per dag sen får jag se om det blir någon oväntad vilodag nästa vecka men förhoppningsvis kan jag hålla 2,2 km alla dagar från måndag till lördag. Har även inhandlat en golvfläkt som kommer underlätta alla pass på löpbandet eftersom det ger en skön svalka och kommer bli ännu skönare under kommande sommar. Men hoppas kunna springa på lite mer utomhus framöver då det är mycket trevligare i skogen än på löpbandet. Jag funderar en del kring förutsättningarna för en ny utmaning och just känns det som att det finns möjlighet nästa år men om det skulle ta två år eller tre år innan jag kan ge mig ut spelar egentligen ingen roll. På ett sätt kanske det är för tidigt att ge mig ut redan nästa år, kanske bättre att avvakta och bygga mer grund under nästa år men samtidigt om jag tittar tillbaka till hur det såg ut innan jag gav mig ut år 2016 så ser jag att jag hade inte lagt någon bra eller stabil grund för att kunna ta de distanserna som jag tog.

Jag har än så länge aldrig spräckt siffran 4'000 km på ett år men om jag vill ge mig ut på en ny utmaning då vill jag kunna ha förutsättningar att kunna springa ca 330 km/vecka och ha det som en minsta möjliga distans per vecka och att det är löpning i fokus och inte så mycket gående. Och vill jag skapa den förutsättningen behöver jag träna annorlunda än vid tidigare tillfällen och nu är jag också rätt sugen på att vistas mer i fjäll, skog och på vandringsleder och inte nödvändigtvis hålla mig på vägar. Har jag den målsättningen eller förhoppningen då behöver jag träna för att klara av den miljön och inte enbart köra träning på landsvägen. 

Just nu är mitt fokus grundträning, denna vecka som gått har jag lekt en del med hur jag sätter ner foten när jag rör mig och hur jag lyfter ben och armar samt hur håller jag händerna i kombination med att inte pinna på för fort utan jag försöker medvetet hålla ett lägre tempo för att kunna få in en bra andningsteknik. Jag tänker att lägger jag basen rätt nu i början kommer jag få ut mycket mer av löpningen framöver när jag kan fokusera på att öka tempo, köra backträning, intervaller, samt någon gång i augusti/september kanske börja införa ryggsäck med packning och då vidare. Men just nu är det fokus på en dag i taget och idag är det söndag = vilodag... Fortsätter dock med progressiv avslappning och det blir inte roligare ju fler dagar jag försöker mig på det...

Imorgon reser katten Stella hem, så fick passa på att träna mig på lite kattporträtt medan jag har henne på låns... Lite osäker på om jag fångat hennes personlighet men det lär jag få se imorgon när hennes matte är tillbaka.

Kattvakt och kartläsning

Sitter i skrivandes stund med en rejäl längtan ut till landsvägen och dess enkelhet. Började i veckan titta lite mer på vilka möjligheter jag har för att våga mig på att försöka ge mig ut en gång till för att bli klar med Sverige runt. Till min hjälp har jag numera fått en ny kartläsare eller kattläsare då fröken Stella har flyttat hem till mig i några veckor medan matte är på semester. Ett äventyr i sig att lära känna denna kamrat men jag är imponerad av hur mycket gos och mys som finns inuti denna lilla kropp. Mindre imponerande är hennes förmåga att vilja undersöka min frukost innan jag själv hinner få klart morgonkaffet. I onsdags tog vi oss tiden att gå igenom mina kartor och se över alternativa vägval om jag kan hitta en lösning för att fortsätta min utmaning. Jag påbörjade utmaningen den 14 maj år 2017 och jag börjar nu klura på om det är möjligt för mig att fortsätta där jag slutade då redan nu den 17 maj år 2027 (dvs om ca 1 år)?.... En mycket lös hypotes är att det skulle kunna bli möjligt att göra ett försök OM jag kan använda tiden fram till dess till att bygga ett bra fundament. Med det menar jag att min tanke som jag just nu filurar på är att jag från nästa vecka (v.16) fram till maj år 2027 börjar ta tag i min löpträning igen. Jag har från år 2020-2022 i princip helt slutat med löpning och träning, förutom min sjukgymnastik som mer har fokus på att försöka komma tillbaka till en fungerande vardag och tillbaka till träningen igen. Men med facit i hand så har jag ytterst få gånger tagit på mig löparnaskorna senaste åren och oftast korta turer om 2-5km = helt enkelt för att min kropp inte tyckt att det fungerar och då får jag backa och fokusera på annan träning. Viljan finns och jag tänker dagligen på träning och löpning men kroppen har inte varit i fas och är inte där än att jag kan prova några längre distanser. Ibland behöver jag träna annorlunda vilket sjukgymnastiken har hjälpt mig med. I kombination med flera andra faktorer som förändrats senaste månaderna, från ungefär september år 2025 fram till nu och fortsättningsvis framöver, upplever jag att det finns en stor möjlighet att kunna snöra på mig löparskorna igen och lite mer frekvent.

Denna gången tänker jag dock att det finns riktigt fina möjligheter att bygga ett fundament som jag inte hade år 2016-2017 eller år 2020-2022 när jag senast var ute och levde landsvägslivet. Min tanke är att jag redan från nästa vecka börjar försöka bygga en mängdträning dvs distansen är viktigare än tempo, intensitet med mera. Eftersom jag inte konditionstränat på flera år så tänker jag sänka ribban till minsta möjliga och bygga därifrån. För mig är det att börja med 2 km per dag/6 dagar i veckan, därefter ökas distansen med 10% per vecka fram till och med maj. Var fjärde vecka blir samma distans som veckan innan eller lägre. Sen rullar veckorna på fram till och med maj år 2027. Jag tänker att det behöver inte bli en daglig distans om jag inte vill, utan det jag tänker kan bli ett alternativ är att hålla fokus på veckodistansen. Exempelvis om jag har en veckodistans på 14,52 km, då kan jag antingen välja att springa 2,42 km varje dag/6 dagar den veckan som 1 pass per dag eller uppdelat i 2 dvs ca 1.21 km per pass - ett morgonpass och ett kvällspass, eller så kan jag dela 14,52km på tre dagar och då springa 4,84km dag och få in 4 vilodagar för återhämtning den veckan (varje vecka har alltid minst 1 vilodag: söndagar). Detta är en mycket lös hypotes och tanke jag har kring ett kommande träningsupplägg. Det gör att träningen blir kravlös och det blir fritt att kunna leka med distanserna samt kan jag hålla innehållet i dessa kilometrar löst och ledigt, vilket gör att jag kan köra fartlek om jag vill det eller vill jag köra intervaller så gör jag det eller så leker jag med backträning om jag känner för det. På så vis finns inga krav och inga måsten i detta utan en möjlighet att leka in distans under bältet med kontinuerlig utvärdering. Känns det inte bra då gör jag något annorlunda eller så får jag tänka om. I kombination med detta tänker jag att det första som är på min prioritering i träningen är min sjukgymnastik och de övningar som ingår där, vilket är till viss del styrketräning så det kommer bli fler gymbesök framöver vilket jag ser framemot. Kan jag sedan lägga på löpningen och börja bygga grund så tror jag att det kommer finnas förutsättningar att våga tänka landsvägen redan år 2027 och då exakt 10 år efter att jag tog en paus.

Min planering ser inte mycket ut för världen just nu, men kan jag på något sätt skapa rutiner och disciplin med hjälp av detta upplägg då finns det hopp. Rent utrustningsmässigt har jag allt jag behöver, möjligt att jag behöver investera i 2 par nya skor och lite kläder men tält, liggunderlag, ryggsäck osv har jag redan vilket underlättar för min del. Jag har börjat titta på tågbiljetter och om jag bokar i god tid kommer jag nog hamna omkring 980:- för en enkel resa, utöver det så är det egentligen bara maten som blir en utgift och kanske enstaka nätter på vandrarhem/hotell som belöning för diverse distanser. Vilket gör att jag tror att det blir en tämligen rimlig kostnad för att ge sig ut igen. 

Det som dock är mitt stora gissel just nu är maten jag kommer äta på landsvägen. Såklart kommer jag köpa mat längs vägen men jag tror att utifrån den tanken som jag leker med just nu, då kommer jag behöver bära med mig mat för lite fler dagar än vad jag tidigare har gjort. Mer för att jag kommer nog välja mer vandringsleder än landsvägar där tillfällen ges eftersom jag denna gång vill låta Göran få stanna hemma och enbart köra ryggsäck och lättvikt, åtminstone är det så jag och Stella har resonerat när vi tittar på distaner och vägval. Dock finns det lite luckor i vägvalet än men om jag tänker att jag har ett år på mig så finns det gott om möjligheter att spåna på alternativ. Känns lite kul att börja våga filura på utmaningen igen och det väcker en motivation och nyfikenhet till träningen. Numera har jag lyckats med progressiv avslappning i 202 dagar... klara jag det då bör löpningen vara det enkla i mitt liv framöver, för jisses så tråkigt det är med progressiv avslappning, lärorikt men tråkigt... Vet inte när jag uppdaterar bloggen igen men jag tänker att jag kanske kan summera lite slutsatser framöver när jag vet lite mer om hur det går med att komma igång igen. Har inte så höga förväntningar på att detta kommer att fungera men väl värt ett försök och kan ju inte bli bättre nu när våren är på ingång... Eller förhoppningsvis på ingång då frosten fortfarande biter sig fast..

Morgonstund med längtan ut

Idag är en dag då längtan ut till landsvägen är stor. Inte känt så här på ett bra tag men saknar känslan av att krypa ur tältet och inte riktigt veta vart dagen tar vägen. Jag leker lite med tanken på att våga försöka mig på att slutföra Sverige runt utmaningen inom några år. I år så får fokus vara på att leka fram träningen och försöka stärka upp ryggen så mycket som möjligt. Kanske i sommar prova på lite kortare utmaningar och testa utrustning för att kanske om 1-3 år kunna ge mig ut igen på något större. Det jag har tagit med mig från tidigare utmaningar är att jag behöver tänka och göra annorlunda om jag vill kunna få utmaningar att fungera i framtiden. Den inre resan är minst lika viktig som den yttre och vid nästa försök vill jag kunna vara 100% närvarande på ett sätt som jag inte varit vid tidigare försök således värt att försöka lägga ner tid och engagemang i att bygga ett fundament.

Vilket för min del just nu innebär att försöka skapa nya vardagsrutiner. Idag blev det en morgonpromenad ner till kärret och moder natur bjöd på en skön morgonstund. Just nu når jag inte riktigt upp till mitt delmål omkring 7'000 steg per dag men är omkring 5'000 steg vilket är betydligt bättre än tidigare. Ett annat delmål är att få igång styrketräning så jag kan stärka upp kroppens svaga länkar när det gäller utmaningar. Jag tänker främst att ryggen behöver bli starkare utifrån en utmaning som inkluderar mer ryggsäck och mindre Göran. Utan Göran kan jag bli mer fri sett till vägval och mer skog med stigar kan bli ett alternativ. Vilket är det som lockar mig mest just nu men också ett alternativ som kräver starkare ben och höfter. Med hjälp av styrketräning kanske jag kan undkomma en del bekymmer med smärtor som jag tidigare upplevt i samband med utmaningar. Löpningen kommer framöver blir en viktig del i att bygga grund, tänker främst mängd framför teknik. Men jag ska vara helt ärlig i att jag inte alls vet hur jag ska träna för att kunna ge mig ut igen men jag vet att om jag inte börjar så kommer jag kanske aldrig ut på utmaningar igen. Det vore ju ett ganska tråkigt alternativ och längtan ut är stor. Riktigt stor... Just idag och fram till 11 mars är målet att styrketräna hemma varje dag, enkla basövningar som bicepscurl, latsdrag, rodd, triceps, balans övningar på bosu bollen och lite annat smått och gott. Tanken är att få igång lite blodcirkulation samt börja stärka upp mina svagaste punkter. Kommer försöka uppdatera lite mer kring hur min träning ser framöver, i syfte att försöka fånga min resa tillbaka till ett aktivt liv och dokumentera mina med- och motgångar. Precis som allt annat med denna bloggen så är det främst för min egen skull. Ska bli spännande att se hur jag lyckas med detta men nu är mitt första delmål att träna lite varje dag fram till 11 mars därefter blir det nya övningar och utmaningar...

Den skånska Sibirien tar aldrig slut

Jag har inte riktigt lyckats hålla igång bloggandet som jag hoppades på. Tänker mig att det är en process och processer brukar ta lite tid. Just nu försöker jag skapa förutsättningar för att börja träna mer kontinuerligt igen och jag är smått förvånad över att jag nu lyckats hålla i min progressiva avslappning i 154 dagar, vilket innebär cirka 10 minuters avslappning varje dag för att stärka kopplingen mellan nerver och muskler. Tycker mig märka av en skillnad men på vilket sätt är svårt att beskriva men jag är mest överraskad över att jag har lyckats hålla i under så pass lång tid. Vilket innebär att klarar jag av det kanske jag klarar av att göra andra saker som jag vill göra och hålla i över tid. Ska bara fundera ut vad jag vill hitta på framöver.

Lyckades i veckan att få lite ordning på mina tränings grejer när det gäller cykling och löpning. Lyckades även få upp Zwift på väggen vilket gör det lite mer inspirerande att börja träna igen. Det stora nackdelen är att jag är lika duktig på springa vilse i den digitala världen som i det riktiga livet.

Har lyckats komma igång lite med styrketräning hemma vilket känns riktigt bra. Att sedan kunna följa Barkley Marathons ger inspiration och känslan samt längtan ut till landsvägen är stor. Leker lite med tanken på att kanske ge sig ut om ett år eller två och tills dess bygga fundament och stärka upp kroppen inifrån och ut. Således fortsätta med progressiv avslappning, mer styrketräning och mer konditionsträning framöver. Känns som att det kan finnas förutsättningar under år 2026 till att skapa en förändring som går i linje med nya utmaningar. Jag längtar lite efter det resultat som jag tror kommer bli möjligt att nå framöver. I väntan på det tränar jag även snöskottning då det i år har kommit mer snö än under alla 8 år som jag bott i stugan. 

Känslan av att ha skottat klart är rätt skönt den också eller åtminstone innan plogbilen dyker upp och ger mig mer jobb, som tur är har det mest varit pudersnö men finns ändå en gnutta stolthet i att ha skottat uppfarten. Funderar lite på att leta fram dubbskorna och ge sig ut på en löprunda. Lite extra kul att springa med dubbskor när det faktiskt finns en anledning till att ha dubbar i Skåne. 

Den skånska vintern är här

Senaste tiden har jag haft målsättningen att försöka komma iväg till gymmet och för att börja bygga upp en grund i både styrka, rörelse samt som ett sätt att leka mig tillbaka till träningen och löpningen. Men som jag tidigare skrivit så tänker jag nu börja om lite från början och med det börja bygga ett fundament där det viktigaste är; en bra sömn, en bra kost och varierad träning. Idag blev dagens träningspass fyra tillfällen med snöskottning eller rättare sagt jag fick möjlighet att sopa till sen skånska snön. Med det fick jag också en möjlighet att längta tillbaka till landsvägen då min kompis provisoriska lösning kom till användning idag. Nämligen hemma fixade ben överdrag till benen så jag slipper få ner snö i skorna. Tanken var dock att kunna springa obehindrat i terräng utan att riva sönder benen och få ner dynga i skogen. Idag funkade det lika bra mot snö och jag fick torra fötter inför arbetsdagen.

Det jag upptäcker allt mer den senaste tiden är just den här tanken om att dra ner till gymmet. Något jag verkligen tycker om och ser framemot men samtidigt har jag extremt stora hinder i att faktiskt ta tag i det. Här tycker jag det är lite spännande eftersom jag nu lyckats göra ca 10 minuters progressiv avslappning i 138 dagar vilket är något jag absolut egentligen inte vill göra men jag vet att det finns fördelar med att göra det. Om jag lyckas med att göra det så vore det ju ännu lättare att faktiskt komma iväg till gymmet eftersom det är något jag vill göra. Samtidigt spännande eftersom tankens kraft är i detta väldigt spännande och jag inser att problemet är just tänkandet. Ibland är det bättre att bara göra och inte tänka efter så mycket vilket jag tror underlättar för mig att nå målet om att dra till gymmet. Fast idag känns det helt okej att ha missat den träningen då snöskottning och fyra snart fem gånger på en dag - det är nästan personligt rekord bara det.