Klurigheter

En del dagar är lite mer kluriga än andra dagar, gårdagens morgonstund erbjöd en sådan klurighet. En känsla av lätthet i benen infann sig men känslan av att tiden stod still var dess tyngre. Känslan av att springa och springa och springa men att inte förflytta sig kan kännas ganska betungande. Gårdagens löpning fick mig allt att fundera på om det enbart är en kognitiv utmaning eller om det är möjligt att jorden roterade i motsatt riktning. De dagar som känslan är lättare än lättast i både kropp och knopp kanske kan bero på att jorden helt enkelt snurrar med åt rätt riktning och underlättar således löpningen. Oavsett ologiska resonemang är det tämligen intressant hur kroppen och knoppen samspelar och inte samspelar under löpning. Jag kan inte låta bli att förundras över hur det stundtals är kroppen som känns tung för att i nästa sekund växla över till en tungsinnt sinne. En del stunder kan ju också bli för lättsamt i både kropp och knopp eller kanske bara tyngre än tyngst i dess helhet.

Löpningen rullar på även denna vecka, och än så länge är 58km avklarade vilket ökar mina chanser att nå ännu en 100km vecka. Nästa vecka kommer inledningsvis att erbjuda 36 kilometer för att sedan övergå i vila från och med onsdag. Kullamannen är nu obeskrivligt nära och knappt 8 dagar kvar innan det är dags att kämpa igen. Längtan är olidligt spännande samtidigt som en hel del klurigheter återstår att fundera ut. Jag är fortfarande lite fundersam kring klädval kontra skodon inför mötet med Kullaberg. Men i och med det har jag något att klura på tills det är dags att bege mig söderut.