Klockan ringde olidligt tidigt idag rättare sagt kl 04:45 och då John Blund introducerade sig så sent igårkväll blev nattens sömn i kortaste laget. Men upp kom jag och fick gjort mina morgon bestyr, vad jag dock inte räknat med var att stugdörren skulle gå i baklås. Klockan tickade på och stressen om att missa dagens enda buss mot Strömsund och ökade vilket gjorde att jag fann mig en nödlösning. Jag öppnade det enda fönstret i stugan och kastade ut mina saker innan jag själv kravlade mig ut. Därefter lämnade jag en lapp i lådan där jag egentligen skulle ha lämnat in nyckeln och förklarade situationen. Jag får onekligen erkänna att jag kände mig som "bovar och banditer" som kravlar ut genom ett fönster kl 05:15 på morgonkvisten. Vad är en utmaning utan utmaningar?
Bussen hann jag med och när jag tog mig fram till chauffören när vi nådde Strömsund och frågade om jag hamnade rätt började 86-åriga "Marianne från Blomhöjden" att prata med mig. Jag fick förklarat att bussen går vidare mot Örnsköldsvik och således slapp jag ett byte i Strömsund. På köpet fick jag ett riktigt trevligt resesällskap. Marianne kommer från Malmö men har bott i norr över 47 år. Jag fick lära mig väldigt mycket om bygderna och om Blomhöjden som är en anrik gård. Jag ser redan nu fram emot att få besöka gården när jag återvänder till Klimpfjäll och Gäddede för att fullfölja min utmaning.
Väl i Örnsköldsvik fick jag mig en timmes väntetid och vad kan fungera bättre än en rejäl frukost. Paprika är nyttigt, keso likaså och tosca nötter är väl hälsosamt och kaffe är ju egentligen bönor samt vatten... Jag känner hur min kosthållning utvecklas till det bättre på denna resa och snart nog är förmodligen hälsosam igen. Medan jag väntade på tåget mot Stockholm funderade jag på att hitta något läsvärt att ta med på resan. Jag hittade Runners Word och kom på att Mr Larsson skriver krönikor till den. Jag bläddrade fram till krönikan och blev obeskrivligt förvånad. Den konversation vi hade i Sävsjö om "Google - alternativet" har resulterat i en krönika. Blev ju inte svårt val att välja tidning efter det och jag minns tillbaka till den dag då denna konversation ägde rum.
Fika stunden med kaffe och biskvier som Mr Larsson omnämner i texten finns faktiskt förevigad på bild. Google maps i all ära men ibland har det sina brister, och just denna dag i Sävsjö får jag erkänna att Mr Larssons alternativ fungerade aningen bättre. Men kaffe blev det och likaså en trevlig fikastund som förgylldes av intressanta samtalsämnen.
I skrivandes stund sitter jag på tåget mot Stockholm och längtar till i kväll. Jag hoppas att jag kommer hem utan några större svårigheter. Tröttheten är enorm och kroppen känns verkligen sliten idag, som tur är har jag laddat väskan med lite godis och lite mer läsning och förmodligen lär denna dag flyga förbi. Jag kan dock inte låta bli att leta tältplatser i skogspartierna som susar förbi tågets fönster eller längta tillbaka till den genuina känsla av utmaning som en utmaning medför. Att inte veta vart jag hamnar för kvällen eller vilka möten en dag kan erbjuda är en känsla som jag verkligen uppskattar och tycker väldigt mycket om. Friheten i dess rätta bemärkelse...
Samtidigt längtar jag hem, till att börja lite nya vardagsutmaningar i form av att skapa mig ett nytt hem, att ta tag i sista terminen och samtidigt hitta nya möjligheter till arbete. För att inte omnämna hur mycket jag längtar till att börja springa ordentligt igen och till höstens Kullamannen. Även om jag kanske inte hinner läka och återhämta mig till dess är det likväl en stor längtan. Jag längtar givetvis även till att få träffa nära och kära samt att få komma hem till Kullaberg och Kullen igen. Mmm... Jag har helt enkelt för mycket att se fram emot kommande år och denna resa har verkligen fått mig att inse vad i livet som är obeskrivligt viktigt för mig... En insikt som faktiskt får mig att känna mig riktigt lycklig och stolt men även väldigt ödmjuk inför allt som en utmaning inkluderar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar