fredag 21 februari 2020

Återhämtning

Tjörnarparen bjöd på magisk träningsvärk, en sådan träningsvärk som bidrar till lite lätt illamående vid varje tanke på förflyttning och rörelse. Ur mitt perspektiv kan träningsvärk ibland botas av lite mer träning och således blev det till att besöka gymmet på måndag morgon direkt efter gyttjebadet på Tjörnarparen. Söndagen användes dock till att träna återhämtning vilket blev till en vilodag med massvis med filmtittande, förflyttning var ej tänkbart då min smärttröskel överskridits rejält.
Förra veckan försvann tämligen väl trots träningsvärken och det bjöds på en "roadtripp" på arbetstid och Vomb sjön gav några minuters sinnesro och längtan ut till landsvägslivet gjorde sig påmind. Naturens canvas är allt den mäktigaste... och det är något speciellt med morgonstunder.
I stora drag har morgonstunder börjat bli mina favorit stunder, även om förkylningen inte riktigt gått hädan än vågar jag mig på att besöka gymmet på morgonen och innan dagens arbete drar igång. I skrivandets stund har det börjat bli fyra dagar i veckan där styrketräning står på schemat och så snart förkylningen lättar kommer löpningen att ta fart igen. Återhämtning är dock inte riktigt min starka sida eftersom jag har svårt att skilja på var gränsen går för återhämtning kontra lathet. Förmodligen är lathet fel begrepp men ibland tenderar livet att erbjuda en bekvämlighet som gör det enkelt att välja det som känns lätt istället för att göra valet som erbjuder nya möjligheter och upplevelser. Således blev det till att arbeta lite extra helgen som varit och denna helg kändes lite mer obeskrivlig... 
Lördagens arbetspass bjöd på möjligheten att dra igång ett "nödutgångslarm" utifrån att det under natten inkommit larm om sabotage, nåväl att uppleva ett tjutande larm en lördag morgon innan kaffet hunnit kicka in ordentligt känns som en tämligen spännandeupplevelse. Därefter flöt arbetsdagen på men ack o ve så blev det till att nästan ta ett personligt rekord i att skriva rapporter. Söndagen som i min tolkning kan ses som en vilodag alternativt en aktiv återhämtningsdag bjöd på överraskningar i form av kvävgaslarm, sprutande ångläckage, diverse andra läckage, halkrisker och ammoniak kittel i näsan för att inte tala om när himlen öppnar sig och jag infinner mig cirka 30 minuter från bilen där regnkläderna ligger torrt och väntar...
Helgens arbete bjöd på oväntade överraskningar i form av diverse lik, uttrycket att "gå över lik" är numera en standard på mitt arbete och allt från gigantiska skånska albatrosser (läs övergöda feta måsar) som låg nedskjutna lite här och var till en mosad grävling och en överkörd räv samt en tillknycklad fasan till vad det nu är för fot jag lyckats hitta och nästan trampat på i kombination med att ta personbästa i stående höjdhopp med skrik?... Måsar i dess levande form kan bemästras med ficklampan som får agera lasersvärd vid behov. Men alla övriga fynd är lite mer läskiga och ibland även överraskande när de dyker upp. 
När ens extra arbete bjuder på överraskningar i obeskrivliga former känns det tämligen bra när det är måndag igen och gymmet besöks innan veckans hederliga kontorsarbete rullar igång. Även om denna veckan närmar sig sitt slut känns det som att variationen i mina arbeten förgyller kvalitén i båda mina arbeten och i kombination med träningen börjar känslan infinna sig om att jag kanske är på rätt köl igen för att börja bygga distans i löpningen?... Nåväl, ett steg i taget och denna helgen som kommer får erbjuda möjligheten till återhämtning innan nya utmaningar påbörjas... 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar