onsdag 9 maj 2018

Split shorts och en ömmande sanning?

Mmm… när våren och sommaren börjat introducera sig allt mer om dagarna, kändes det här om veckan inte helt fel att ta fram undanstoppade löparkläder, linnen, shorts och kortärmade tröjor samt tunnare strumpor, kom fram ur gömmorna medan vantar, tjocka sockar och långkalsonger förpassades till garderoben. Den senaste veckan har således erbjudit löpning i sommarkläder med mina kortare tajts och två tröjor och en tunnare jacka, en ganska enkel kombination även om dubbla tröjor är något jag får hålla kvar i ett tag till då morgonstunder kan vara tämligen överraskande. Jag mötte Dennis och Greta på deras morgonpromenad här om dagen och fick veta av Dennis att det var is på bilrutorna samtidigt som jag gav mig ut på en löparrunda i kortbyxor och fick återigen uppleva löpning med bortdomnade tår. 
Det här med kläder och löpning har för mig alltid varit ett bekymmer (bilden ovanför är ett fint exempel när jag besöker Sveriges östligaste punkt den 7 juni med tröja, tjocktröja, regn- och vindjacka med mera), speciellt under vintrarna år 2011-2013 då jag mycket väl  kunde jag ge mig ut i dubbla paret långkalsonger, därpå tjocka mjukisbyxor och därtill ett par termobyxor samt tre par strumpor och fyra tröjor i varierande tjocklek. En kombination som jag idag ser som ett omöjligt alternativ att springa i, förvisso är svettproduktionen på toppnivå med denna utstyrsel men effektiviteten och nöjet i löpningen minskade kraftigt. Numera har jag endast mina korta tajts, samt ett par RonHill Trackster byxor (vid värsta nödfall även ett par långkalsonger) och max två tröjor och en tjockare jacka. En kombination som fungerar aningen bättre men som jag fortfarande kan finjustera och förmodligen förbättra lite till i framtiden. Dock är jag inte någon beundrare av tajts, vilket jag inte riktigt vet hur det kommer sig eller vad det beror på, men jag föredrar RonHill Trackster byxorna eftersom de ger mig en luftig och rörlig känsla samtidigt som de ser lite halvt löjliga ut med sina pressveck och hälband. Priset på dem är dock den största anledningen till hur det kommer sig att jag inhandlade mer än ett par byxor vid senaste köpet.
Ett annat par byxor som jag köpte utifrån priset är mina blå Craft split shorts, som jag inhandlade för några år sedan för endast 50:- vilket resulterade i att jag köpte två par. Dessa paren har hängt med ett tag och i början kändes de allt annat än bra när jag använde dem, detta eftersom de är tämligen korta och luftiga. Men i somras under utmaningen kom jag att bekanta mig allt mer med denna typ av shorts och det kändes riktigt bra, lite sådär bra så att jag längtade till att ta ut dem ur garderoben för att nu i vårvärmen kunna återuppta gamla minnen. 
En längtan som blev obeskrivligt kortvarig eftersom jag inte riktigt infinner mig i samma …hm… fysiska form? Som jag gjorde i somras och sommaren dess för innan. Morgonens sanning blev att split shorts i kombination med lite för vida lår kan bli en ömmande sanning om de kombineras (speciellt en lite kyligare morgon då löpningen blev i stil med vilda västern), morgonens löprunda fick dock kortas ner med någon kilometer för att verkligen fastställa att sydligare breddgrader är under kontroll. Nåväl, ingen skada skedd mer än min sårade föreställning om att min fysik är i bättre form än vad verkligheten idag lärde mig… Vem vill uppleva skavsår när det vankas mer löpning i veckan?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar