onsdag 27 mars 2019

Dags att samla kilometrar

I fredags fick jag för mig att börja räkna antalet kilometer som jag borde hinna få in under bältet innan min utmaning i maj månad, och jag insåg att det vore lite roligt för min egen del om jag kunde klara av att nå samma distanser som inför tidigare utmaningar. Innan utmaningen år 2016 hade jag samlat in 649,14 kilometer under bältet innan jag tog tåget norrut, och år 2017 hade jag endast lyckats samla på mig 299,83 kilometer innan jag lämnade Kullaberg. Jag får erkänna att i förhållande till distanserna som utmaningarna tillhandahöll så är båda årens förberedelser alldeles för få kilometrar. På sätt och viss är det tämligen enkelt att tänka ju fler kilometrar innan start dess bättre samtidigt som kvalitén på dessa kilometrar kanske är ännu viktigare. 
När jag började räkna på hur mycket jag skulle kunna samla in innan årets stora utmaning insåg jag att om jag har en stor gnutta tur (och med stor skicklighet i att undvika skador) så kan det vara möjligt att i år nå 1´000 km innan avresa den 7 maj. Vilket egentligen är en låg siffra eftersom årets tre första månader snart är förbi. Jag hade önskat och framförallt hoppats på att detta år skulle börja bättre och med mer insamlad distans, men sett till att flertalet pusselbitar i livet inte är på sin plats så känns det bra att det fortfarande finns möjligheter att samla fler kilometer. Dock kommer jag i dessa kilometrar kunna räkna in "mini-utmaningar" har jag en fenomenal tur kanske jag kan hinna utforska fyra av fem skåneleder innan starten i maj. Jag förväntar mig dock bara med att hinna utforska tre av dessa leder (om jag klarar av att hålla mig skadefri) dock har jag inte riktigt bestämt mig i vilken ordning det blir.
  • Kust till kustleden SL 1: 281 km
  • Nord till sydleden SL 2: 325 km
  • Ås till åsleden SL 3: 162 km
  • Österlenleden SL 4: 188 km
  • Öresundsleden SL 5: 172 km
När väl samtliga leder är utmanade bör jag ha fått in cirka 1´128 kilometer under bältet och tillsammans med årets stora utmaning (som jag ännu inte riktigt vet den totala distansen på) kommer jag få goda förutsättningar att nå cirka 4´000 kilometer innan årets Kullamannen. I år kommer jag också att utforska flertalet ultralopp som i sin tur genererar lite bonus kilometrar. Dock återstår att se om jag överhuvudtaget klarar av mina tilltänkta utmaningar för i år. Fick tips av min bror i helgen angående var jag kan hitta lämpliga kartor inför kommande utmaningar, och igår kväll hade jag äntligen lite möjlighet att hämta ut dem. Det är något magiskt med kartor då de är så fyllda med möjligheter till nya utmaningar. 
Min förhoppning med alla utmaningar och med samtliga ultralopp som jag springer i år är att jag får in en kontinuitet av löpning. Sedan senaste stora utmaningen år 2017 känns det som att jag förlorat mycket av mig själv när jag försökt hitta praktiska lösningar för livet i allmänhet. Studier, arbete och köp av stuga är alla delar av livet som för mig är nödvändiga och som samtidigt skapar möjligheten för nya utmaningar och således möjligheten att hitta mig själv i allt som händer och sker. Även om studier och arbete delvis är roliga och framförallt nödvändiga saker för min egen utveckling så får jag ibland känslan av att jag tappar fokus på det som är väsentligt i mitt eget liv när jag presterar på andra människors villkor. I grunden handlar det förmodligen om mitt egna förhållningssätt till min omgivning och hur mycket jag låter andra människor interagera och influera mina egna tankar och funderingar. Där är landsvägslivet en stor frihet för mig eftersom jag stundtals kan släppa den påverkan och bara vara i stunden. Jag längtar verkligen ut till landsvägslivet igen eftersom jag där får möjligheten att vara mig själv utan några vardagliga krav eller måsten, en frihet som är obeskrivligt underbar (samtidigt kan det i stunder vara skönt att bara vara hemma och ladda energi för nya utmaningar)… Snart dags för jakten på årets kilometrar, som jag längtar...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar