Framsteg

Som jag skrivit tidigare rusar verkligen tiden förbi, på ett sätt som jag just nu kan känna att det vore skönt att ha en handbroms för att hinna ikapp sig själv igen. För två veckor sedan hade jag ett möte som öppnade upp en hel del möjligheter för en ny utmaning redan till sommaren. En utmaning som för var dag växer inom mig och som jag allt mer vill göra, dock återstår mycket i planeringsform kontra se möjligheter och mindre salutogena möjligheter. Träningsmängden i januari månad är katastrofalt dålig, ett löppass har blivit avklarat men inte mer än så. Vilket beror på min eviga förkylningskänsla som egentligen hängt i sedan augustimånad, och som nu härleder mig till ett besök på vårdcentralen kommande vecka för att se om kroppen spelar mig ett spratt eller om det finns något som stökar runt i systemet.

Infinner mig numera tillbaka i  Värmland och har sista examinationsinlämningen idag innan vårens termin påbörjas på måndag. Livet rullar verkligen på i ett och jag inväntar fortfarande att en ledighetskänsla någon gång ska infinna sig. Om planerna inför sommarens utmaning går i lås kommer jag förhoppningsvis återigen att få uppleva friheten och dess ledighetskänsla. En känsla som är obeskrivlig och helt klart värt att upplevas igen. Planer inför hösten har börjat ta form lite utifrån hur sommarens utmaning kommer att se ut. Om jag kommer att kunna införliva dagens funderingar kommer en ny utmaning att inkludera tiden mellan 1 juni till 31 augusti, har jag lite tur kanske jag kan påbörja utmaningen redan vid kristi himmelsfärdshelgen men då krävs det verkligen en stor gnutta tur. Tills den 1 juni återstår dock 132 dagar och tills dess har jag en hel del kvar att ordna även om det sakteligen går framåt.

Första veckan...

Tiden rusar verkligen förbi, första veckan i januari är redan på sin sluttamp. En vecka som inkluderat mycket praktik och studier men väldigt lite löpning. Min sista vecka i Skåne inleds imorgon vilket gör att återresan norrut närmar sig med stormsteg och således också nya vardagsrutiner. Om en ny utmaning i en större skala ska kunna förverkligas redan till sommaren är jag verkligen i behov av nya vardagsrutiner. Rutiner som inkluderar träning - mat - sömn - studier i en kombination som får vardagen att fungera. I skrivandets stund känns det rätt hoppfullt även om den del komfortabla uppoffringar kommer att få göras. För övrigt känns det tämligen svårt att hålla bloggen aktiv, dels utifrån att mitt vardagsliv är lite väl "Svenson, Svensson" likt och erbjuder inga inslag av oanade roligheter och således infinner sig inget direkt bloggvärdigt. Löpningen rullar ju knappast på även om jag borde få fart på kilometrarna så snart som möjligt - helst igår. Därtill känner jag en viss osäkerhet över hur mycket jag kan tyckas känns ok att skriva om, angående kommande utmaning innan jag verkligen vet om det är möjligt att införliva mina funderingar. Genom att få människor vet om mina funderingar minskar också pressen på att faktiskt införliva utmaningen tillika pressen över att klara av en ny utmaning. Men en ett fåtal människor vet om vad jag funderar på vilket underlättar min egen förståelse över vad som är att rekommendera eller inte. En ny utmaning innebär för mig att jag inte riktigt behöver göra lika eller samma amatörmässiga beslut kring en del viktiga aspekter som jag gjorde under förra årets utmaning. Morgondagen kommer förhoppningsvis erbjuda nya perspektiv och infallsvinklar på mina funderingar, frågan jag förmodligen aldrig kommer att få svar på är dock vad som egentligen är möjligt?

Nytt år och nya möjligheter

Jag avslutade det gångna året med Sylvesterloppet i Helsingborg, en trevlig 10km runda och i förträffligt löpväder kunde det inte bli mycket bättre. Tiden är jag inte riktigt nöjd med då det var en ganska bra försämring av mina tidigare tider på den distansen men att springa 10km och veta att det likväl blir ett personbästa känns rätt bra. År 2016 blev således året som jag för första gången sprang in 120 mil vilket rent hypotetiskt sett kan motsvara sträckan Treriksröset - Kårböle/Los. År 2016 blev också året då jag promenerat 2´616 km vilket innefattar Sveriges längd och lite till. Årets totala kilometersamling stannade vid 3816 km och är lite retligt nära 400 mil. Men 400 mil hade varit nåbart om min egen lathet inte vore så stor vilket gör att bitterheten är självförvållad.

Nytt år ger också möjligheten till nya möjligheter, idag är således den första dagen inför kommande utmaningar. Och med det är det nog dags för årets första löpning...

Några få kilometer

Jag lyckades med konststycket att snöra på mig löparskorna efter praktiken idag och fick in några kilometrar till i benen. Känslan i kroppen kändes mycket bättre än väntat och benen kändes näst intill fjäderlätta, stunder som nu får mig att tvivla på förkylningskänslan som kommer och går. Dock återstår helgens utmaning... Förmodligen tvivlar jag kanske inte riktigt lika mycket efter helgen, men med ett nytt år på intåg vankas nya möjligheter. Jag sitter i skrivandets stund med en inlämning i idrottspsykologi som bland annat berör mentalträning, målsättningar, prestationer och avspänning samt dess olika fördelar kontra nackdelar. En del av det som jag läser berör motivation och den egna motivationen hos individen som utövar idrotten för att nå en framgång, dock blir jag aningen konfunderad eftersom för mig personligen kan jag tänka mig att motivation är en sak och att vilja är något helt annat. Mycket utav det jag nu läser sätter jag i perspektiv till sommarens utmaning, vid flertalet tillfällen var min motivation väldigt låg och näst intill obefintlig till fortsätta gå, medan min vilja att nå söderut var starkare och blev min morot för att fortsätta traskandet. Mmm... blir mycket funderande när kurslitteratur läses, förmodligen på både gott och ont även om jag mest upplever det som gott då jag förhoppningsvis kan hitta rätt metod för att kunna identifiera viljan.

Tre dagar kvar...

Mmm... tre dagar kvar tills året är slut, men innan dess har några strandpromenader promenerats och tidigare idag fick jag ett säl(l)skap i form av tiotalet sälar som inte rörde en fena för min närvaro. Jag passade på att studera blåsandets krafter efter de pustiga vindarna häromdagen, rätt häftigt att se vilka tång-berg det kan byggas upp med hjälp av vind och vatten.

Tång som bildar vallar som är nästan i axelhöjd på mig själv känns tämligen mäktigt att beskåda, ännu mäktigare är att se hur dessa vallar på mindre än ett dygn består av enstaka tångruskor lite här och var på stranden. Naturens krafter är rätt häftiga trots den isande vinden...

En inlämningsuppgift har lyckats bli klar idag, och nu sitter jag och knapprar lite på den andra uppgiften för att kunna hålla lite ledigt i helgen. Ledighet som förmodligen spenderas till att läsa och fundera, och läsa lite till samt en ledighet i form av 10 km löpning. Nytt år ger nya möjligheter, men om nästa års möjligheter ska kunna införlivas kommer min kilometersamling behöva föröka sig ganska drastiskt. I skrivandets stund är det aningen klurigt att lista ut hur de kommande 157 dagarna ska te sig ut för att kunna infinna känslan av att vara så ultimat förbered som det bara går att vara både mentalt och fysiskt. Därtill behöver jag klura ut det jag misslyckades medunder sommarens utmaning, det vill säga att hitta ett korrekt sätt att lyckas fånga förändringen så att den blir praktiskt mätbar....Mmm... mycket funderingar återstår...

En mysig helg

När ledighet infinner sig på agendan finns det inte mycket som känns bättre än lite skogslöpning, lyckades med två kortare rundor i helgen vilket kändes allt annat är bra. Rättare sagt att snöra på mig skorna och utforska skog i löparskor kändes formidabelt men löpningen i sig kändes mer som "komochhjälpmigattdö". Förmodligen eftersom jag inte varit ute i löparskorna på olidligt lång tid, vilket gör att jag allt mer börjar fasa inför kommande helg och dess 10 kilometare. Jag får nog erkänna att en viss tankeverksamhet uteblev när jag anmälde mig till Sylvesterloppet som går på lördag. Men vad vore livet utan utmaningar, en del lite mer dumdristiga än andra?

Jag fick lite inspirationslitteratur i form av fyra löparböcker här om dagen, dock väcker en bok lite mer nyfikenhet hos mig än övriga böcker och det ska bli mycket spännande att få ta del av en utmaning som sträcker sig lite längre och ca. 20´000 miles samt 53 par skor under 5 års tid. Nyfikenheten är stor men med försenade inlämningsuppgifter på agendan har jag lovat mig själv att i alla fall 2 av 3 inlämningar ska vara klara innan min nyfikenhet kan få stilla sig. I övrigt har den senaste tiden mest gått åt till att lösa dator haveriet som löste sig bättre än väntat. Eftersom haveriet löste sig smidigt kunde jag återfå min statistik över min löpning. I skrivandets stund infinner sig årets distans på 1´185,87 km när det kommer till löpning, och årets totala kilometersamling står på 3´723,83 km. Summor som jag själv har ganska svårt att smälta men som likväl är väldigt roliga att ha samlat in under året. Förhoppningsvis kan det finnas en liten chans att få in lite fler kilometrar innan årets slut, även om chansen är väldans liten.

Dåligt med uppdatering

Årets slut närmar sig med stormsteg och med det årets sista löpning med nummerlapp, löpningen har i skrivandets stund avstannat helt även om terrängskorna är nerpackade inför helgens bravader. Förkylningskänslan är segare än den segaste kolan och med det känns varannan dag funktionell ur ett löparperspektiv, övriga dagar är näsan täppt och halsen känns rosslig. Men det är inte bara kroppen som känns lite urfunktion eftersom min dator lyckades med konststycket att mörklägga sig själv och är förmodligen inte möjlig att åter bringa till ljusare dager. Lyckligtvis olyckligt är att dess innehåll förmodligen utforskar innanmätet och därtill är förlorat för min åtkomst, vilket känns allt annat än formidabelt dock positivt att jag vet var dess innehåll håller hus. Jag blev för några år sedan bestulen på en dator och den känslan är dock inte lika formidabel, så i kaoset som uppstår av en icke fungerande dators kölvatten känns det ändå ganska bra. Även om det innebär att bloggen får en högst sporadisk uppdatering. Dock inte mycket som hänt på sistone eftersom löpningen inte rullar på, för övrigt letar och funderar jag tämligen febrilt över vilken typ av ryggsäck som kan vara väl värd en investering. Tält och sovsäckar har jag sedan några veckor tillbaka och utöver det är jag lite mer än osäker på vad jag kan komma att tänkas behöva inför sommaren. Vårterminen kommer att bli hektisk med dubbla c uppsatser och tillika övriga kurser, vilket sätter en liten tidspress utifrån att det finns mycket som jag behöver få ordning på innan januari är förbi. Men som tur är har året ännu några dagar kvar tillika några få möjligheter till löpning.. Känslan av att ha förlorat sex års löpningsdokumentation är tämligen bitter, men snart nytt år tillika nya möjligheter så vad gör lite lagom bitterhet?