Jakten på 100 mil

Idag skapade jag äntligen möjligheten till att springa in årets första 700 kilometer, 70 mil är således i benen vilket är en ganska bra marginal med tanke på att det nu är 64 dagar kvar till Kullamannen. Jag märker att jag mer eller mindre skriver väldigt mycket om Kullamannen funderingar just nu vilket förmodligen beror på att jag med spänning ser fram emot årets utmaning. Speciellt när jag i skrivandets stund har knallat in 70 mil och det är 30 mil mer än vad jag lyckades med förra året. Som Mr Larsson idag uttryckte det i telefon "du gör verkligen allting fel men är rätt person att göra det", dock hoppas jag ju kunna göra lite rätt innan årets Kullamannen och med den tidsmarginal som infinner sig till den 5 november finns det möjlighet att kanske nå även 100 mil innan startskottet går. Om min tankeverksamhet och fnattematik fungerar borde jag kunna få ihop omkring 140 mil i löparskorna med förutsättning att jag inte blir förkyld i september som jag brukar bli. Men jag tycker det känns rimligare att försöka nå 100 mil och allt utöver det blir en bonus.

Idag dök även ett par nya kompisar upp, som jag valde att utforska lite närmare på Frödingeleden som infinner sig precis vid kanten av Vänern. En vandringsled som erbjuder både skogsstigar, lite grus och massor av rötter att snubbla över samt en hel del stenrösen. Löpningen kändes lättsam och flöt på ganska bra, i och med antalet rötter blev det per automatik lite höga knän löpning för att inte snubbla allt för mycket. Skorna är i största laget men efter att ha diskuterat med Mr Larsson om skornas utformning i förhållande till mina fötter kom vi fram till att de är kanske rätt bra ändå. Kändes dock riktigt roligt att ha hittat ut på stigarna igen efter allt för mycket asfaltsnötande, skog och stigar erbjuder en helt annan känsla och en del av distansen går av bara farten för att det är roligt att bara låta benen rulla på av sig själva. Efter dagens löprunda fick skorna dock ett nytt namn - Röde Baron II, kände mig mer eller mindre som den Flygande Cirkusen i löpsteget, en känsla som gjorde löpningen ännu roligare och förmodligen kommer jag inte kunna låta bli att ge mig ut imorgon också.