Kullamannen är på intåg - kan det bli 400 mil?

Jag får göra ett litet avbrott i min uppdatering angående utrustning och mina funderingar kring utmaningar eftersom årets Kullamannen infinner sig väldigt nära. Mindre än en vecka kvar till start och kroppen känns lite sliten men jag hoppas kunna vila ut denna slitna känsla lagom till fredag. Igår lyckades jag dock springa in en distans som i summa summarum tenderar till att jag är nära ett personbästa i distans per år. I och med gårdagens distans är jag nu uppe i 3´861,8 kilometer sedan den 1 januari i år, och det gör att jag förädlat mitt tidigare personbästa angående distans per år. Förra året vid nyårsafton slutade min totala distans på 3´816 kilometer, att jag redan nu i slutet av oktober har passerat denna distans känns lite ofattbart. Det innebär att jag egentligen har två månader kvar av året att förädla mitt tidigare rekord. Vilket jag tänker försöka mig på, förvisso har jag fem inplanerade vilodagar där jag endast får lov att studera inför kommande tenta samt börja packa mina grejer inför helgens (och årets största) utmaning: KULLAMANNEN 2017 – Himmel, Hav och Helvete. 

 

När starten går på fredag förmiddag kommer varenda steg jag tar vara början på mitt nya årsbästa. Ett årsbästa i den totala distansen men också ett försök att förädla min insprungna distans, förra årets 1´200 kilometer är mitt personbästa (eftersom jag inte tillåter mig att inkludera utmaningar) när det kommer till distans som jag sprungit under ett års tid. I skrivandets stund har jag totalt bara sprungit 526,56 kilometer i år (räknat utan mina löpta utmaningskilometrar) vilket gör att jag har lite att kämpa för innan året är slut. Med andra ord har jag åter en utmaning att ta mig an… Minst 673,44 kilometer ska försökas bemästras under kommande två månader men jag tror att jag har oddsen på min sida när Kullamannen nu står för dörren. Om jag därtill lyckas bemästra cirka 138,2 kilometer på självaste Kullamannen kommer jag att passera 4´000 kilometers gränsen vilket är ett mycket stort personligt rekord för mig. Aldrig någonsin har jag lyckats bemästra en distans på 4´000 kilometer eller 400 mil under ett års tid. 

Kullens Fyr – Vildmarksvägen: 3´335,24 km

Löpning - ???? km

Total distans år 2017: 4´000 + ? kilometer

Om jag ser till utmaningar blir distansen annorlunda och i endast utmaningar har jag förflyttat mig 5609,2 kilometer på totalt 152 dagar. En distans som erbjudit mig många härliga upplevelser och möten längs min väg genom och runt Sverige. Upplevelser som jag än idag har svårt att förstå hur jag har kunnat få möjlighet att vara med om. Ofattbart är bara förnamnet men otroligt glad är jag för all den hjälp jag fått både före, under och efter utmaningarna och för alla oväntade möten. Vad vore dessa utmaningar utan alla fina människor som hjälpt mig på ett eller annat sätt? Dessa utmaningar hade för min del inte varit möjliga om jag inte vågat utmana Kullamannen tidigare år... 

Kullamannen befinner sig endast fyra dagar bort och nerverna är allt mer på helspänn, detta trots att jag vet att jag står inför en utmaning som mest troligt kommer vara väldigt spännande att utforska. I år har jag inga som helst förhoppningar på placeringar, tider eller hur lång distans jag klarar av. Min målsättning (om jag ens kommer över startlinjen) är att försöka komma i mål vid cirka 35 timmar 59 minuter. På så vis kommer jag att få möjligheten att vara ute så länge som möjligt och det i sig ger mig möjligheten att samla på mig mer upplevelser under loppet, således fler minnen och härliga återblickar. Därtill för att maxtiden är satt till 36 timmar. Denna målsättning kan mycket rimligt ses som tämligen löjlig eftersom mångt och mycket i livet handlar om att nå fram så fort som möjligt. Men med nästan 400 mil i kroppen känner jag inget behov av en placering eller att gå i mål på en speciell tid, jag är nog mest nöjd om jag ens når målet i Möllehamn (och det på mitt sista varv). För att verkligen komma i den rätta stämningen hämtar jag lite inspiration från en nostalgibok, samt blir det förmodligen några filmkvällar med riktigt Kullamannen anda...

 

Kvantitet kanske inte alltid är bättre än kvalité, och mina nästan 400 mil är mer kvantitet än något som jag kan se som kvalitétsträning. Med andra ord är min kropp kanske lite mer sliten och lite mer seg eftersom återhämtningen efter sommaren har varit lite sporadisk. På så vis blir det upplevelsen som är helgens stora utmaning, och än så länge står det 5 - 2 till Mig Vs. Kullamannen och jag hoppas innerligt att det blir 6 - 2 efter lördagens (förhoppningsvisa) målgång. Det blir mitt åttonde försök att utmana Kullamannen och det känns obeskrivligt, har jag inte lärt mig bättre än att låta bli? – Fast vem kan låta bli att utmana sig själv när det kommer till att möta Kullamannen?