Plåtgubbe till brevlåda är en sevärdhet ur mitt perspektiv, likaså snidade figurer som förgyller väg- och dikeskanter. Jag hittade även koltrast ägg, renhorn, grodyngel och diverse andra mindre minnesvärda sevärdheter som för min egen del enbart förgyllde dagen med nya iakttagelser.
En annorlunda cykel fick jag också beskåda, i Hällefors om jag inte missminner mig.
Kan möjligtvis en kallkälla med egen Bumbibjörn räknas in i kategorin sevärdhet? Vars vatten var alldeles ypperligt att släcka törsten med och även skölja ner grusvägens damm i halsen. Kallkällor blev för min del en ganska intressant sevärdhet längs med vägen, eftersom de varierar i utförandet. En del kallkällor är endast vatten som läcker ut från marken till att rinna genom järnrör, stuprör eller andra mer tillgjorda varianter. Oavsett så är det vatten väldigt effektivt som törstsläckare...En jätte infann sig vid Furudals camping där jag stannade för att krubba en pizza, dock en jätte med lite renoveringsbehov samt ett behov av ett leende på läpparna. Eftersom det är den enda jätte jag stött på så förmodar jag att även den kan ses som en sevärdhet.
I övrigt infinner sig en hel del kuliga saker längs med vägkanterna, allt ifrån uppstoppade dockor till vägskyltar och andra små fynd. Förutom sevärdheter som är tillverkade av människor så har den största sevärdheten av allt under min utmaning varit att se mig omkring i Sverige. Landskapen och dess olika vyer och alla varierande skiftningar i naturen är mäktigt att uppleva. Fördelen för min egen del är att jag till stora delar haft otroligt tur med vädret vilket underlättar väldigt mycket.
En annan sevärdhet som det i perioder fanns tämligen gott om var skyltar som varnade för pensionärer, en del mer livsglada än andra men ack så trevligt att bemöta längs med vägen. Vad som kan tolkas som en sevärdhet är för mig ännu en gåta, men att få se väldigt mycket och därtill skapa sig möjligheten att se det gamla vanliga ur ett nytt perspektiv är ganska trevligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar