Nyvaken

Nattveckor är tämligen intressanta, fördelaktigt är dock att dagarna känns lite längre och mer lediga än övriga skift veckor. I natt väntas eventuellt ytterligare ett 12 timmars pass vilket får dagarna att kännas så mycket mindre längre. Dock alltid lika trevligt att vara efterfrågad, den sömndruckna känslan påminner om tältnätternas morgonstunder. Att vakna upp i tältet efter nattens kyla och på något märkligt sätt känna sig lite om än lite varm därtill längta efter några timmars mer sömn, är en speciellt känsla. En känsla som i stunden fick mig att längta efter sovmorgon men som med vetskapen om att stundande dag kunde erbjuda på många överraskningar i tidig gryning gjorde att valet att bege mig ut på vägen kändes ganska självklart.

 
Idag känns det dock inte lika självklart att gå upp tidigt, eller ens att få något meningsfullt gjort. En annan form av seghet infinner sig efter ett nattpass, än den segaste seghet som dök upp efter min målgång. Men jag börjar dock se slutet på sommarens arbete och snart är det dags att försöka återgå till någon form av vardag. En vardag där jag behöver väva in mycket mer tid till löpning i kombination med mer och därtill spännande studier. En annan form av utmaning som jag verkligen önskar att jag kan få att gå i lås eftersom det kan öppna upp väldigt mycket inför kommande års utmaning. Känslan av att verkligen ha tränat och att vara fysiskt och mentalt förberedd kommer att kännas mycket märklig men är förhoppningsvis än mer effektiv. Om jag nu kan lyckas med att få ihop en fungerande vardag...