En månad med personliga rekord så att det står härliga till, ännu en månad som tagit slut och med det kan jag logga in 355 km på 40 st löppass och därtill ha sprungit in 1105.93km i år. Med andra ord nåddes 110 mil innan årets Kullamannen och idag är det precis ett år sedan jag lyckades ta mig runt min allra första ultra, Kullamannens himmel, hav och helvete på lite nätta 63+ km. En dag jag sent glömmer då förra året bjöd på upplevelser utan dess like, en upplevelse som jag tidigare skrivit om och som jag ofta tänker tillbaka till när jag är ute på mina vardagliga löprundor.
November månad kommer att börja lite lugnare och jag tänker mig att det blir två löppass till samt ca 20 km promenad innan det är dags att åter resa söderut. Kullamannen närmar sig med stormsteg och i skrivandets stund är det knappt fem dagar till start. Tomheten fortsätter samtidigt som tankarna koncentrerar sig allt mer på vad som kan tänkas bli en extra utmaning. Vädretsmakter är aningen kluriga därtillr jag fortfarande konfunderad över skolvalet, dubb kontra inte dubb är min stora gåta. Med tanke på stenarna, klippblocken och klipporna i sig får mig att känna en viss oro för att springa med dubbar. Om norra sidan är lerig, gyttjig och allmänt höstlik kan det vara dumdristigt att inte springa med dubb. Att därtill ha höstlöven i åtanke kan dubb vara fördelaktig även om jag själv känner mig mycket tveksam till vad som är mest önskvärt. Långkalsonger eller inte är således också en gåta, samt om det blir midjeväska eller inte. En del frågor är bara lite klurigare än andra och som tur är har jag nästan två hela dagar att fundera färdigt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar