Idag blev det en tidig start på dagen, jag kravlade ur tältet vid ca 06:30 och kom iväg kort därpå. Efter två timmar tog jag mig en andra frukost fast i vägkanten på grusvägen, natten har varit kall och humöret är inte riktigt på topp. Jag har dock satt som mål att nå nödstugan i Virisen till ikväll med förhoppning om att sova under tak inatt.
Regnet håller sig undan även idag trots att det stundtals hotar med sin närvaro. Det blir både kallt och varmt idag och således är det svårt att veta hur mycket kläder som jag bör ta på mig. I alla ständiga uppförsbackar som existerar idag blir jag alldeles för varm medan jag på dagens lättare partier fryser till på bara några minuter. Ingen riktig högsommar känsla...
Med grusvägar som dagens följeslagare började jag laborera kring hur jag ska bära min packning. Det slutade med att kappsäcksalternativet vann och nu känns det nästan som att jag är luffare på riktigt. Dock skönt att kunna hitta alternativ till andra lite sämre alternativ.
Dagens oändliga raksträckor... Med dess stora fördelar att de erbjuder magiska vyer som kan beskådas lite extra vid varje paus för återhämtning av andningen. Så magisk samtidigt som jag njuter av att vara på landsvägen igen.
Efter knappt halva dagsetappen stannade en bil jämte mig, det var 76- årige Tage Johansson och hunden Doris från Rönnbäck som blev nyfiken på vem jag var. Det visade sig att han påbörjade sin yrkeskarriär i skogarna runt omkring för att sedan göra lumpen i Boden och senare även flytta till Degerberga för att därefter återvända hem till skogen. Degerberga passerades tidigt på min utmaning och vi fick oss en riktigt trevlig pratstund. När jag svängt av vid Rönnbäck ner mitt Virisen dök Mr Johansson upp igen och vår pratstund förgylldes än en gång av historier om bygderna runt omkring. Ett riktigt roligt möte som gav guldkant på denna tämligen slitsamma dag.
Idag har jag verkligen slitit hårt mentalt och dagar som denna är jag verkligen glad för att jag har support via telefon. Både Ann och Mr Sjögren har varit mig behjälpliga via telefon ikväll när jag helt enkelt inte kunde tänka rätt längre. Hungern är enorm, tröttheten efter en kall natt tär på och ibland är det väldigt mycket värt att få andra perspektiv på sin tillvaro. Jag känner mig verkligen ödmjuk inför att jag får deras hjälp under min resa, helt klart ovärderligt dagar som idag. När jag väl kom till Virisen kunde jag inte hitta den nödstuga som fanns på kartan så jag knackade på i första bästa hus och frågade om hjälp. Då fick jag möta Thomas som berättade att det aldrig funnits någon nödstuga men om jag ville kunde jag få sova över i deras stuga för reducerat pris. Ett förslag som idag blev väldigt nödvändigt, där fanns dusch, toalett och kök vilket gjorde kvällen något lättare även om jag somnade utmattad. Dagens distans blev 36,16 km och den totala distansen är nu 3'243,13 km.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar