Idag vaknade jag lite om än lite mer utvilad än gårdagen. Jag tog lite sovmorgon eftersom affären i Klimpfjäll inte öppnar förräns kl 09:30. Jag packade ner ett nästan torrt tält och påbörjade dagens etapp. Jag nådde Klimpfjäll kring 10-tiden och besökte där Handlaren för att handla på mig mat inför kommande dagar ner till Gäddede.
I affären fanns en hiskelig skylt som påminde mig väldigt mycket om att jag ännu inte är i sydligare breddgrader. Surströmming... Hujedamig..
Men jag infann även en delikatess, så smarrigt god yoghurt och därtill fann jag mat som för stunden stillade min stora hunger. Blev en låda potatissallad och ostmackor för att fira att jag åter var i civilisation.
Innan jag lämnade Klimpfjäll pratade jag med Mr Sjögren i telefon, och kort därpå även med Ann och vi var nog samtliga rörande överens om att jag idag kan ta beslutet att lägga utmaningen på paus för att i framtiden när möjlighet finns fortsätta resan söderut. Ett beslut som för mig varit väldigt svårt att ta med tanke på att jag "bara" har cirka 1'350 km kvar hem till Kullaberg och Kullens Fyr. En distans som jag kanske klarat av på tre till fyra veckor om jag haft Göran med mig. Men utan Göran och utan kunskap om hur lanthandelsalternativen ser ut söderut känns det inte mer än rätt att lägga utmaningen på is ett tag. Skolan börjar om cirka en vecka och det är tiden som blev min huvudsakliga anledning till mitt beslut. Kroppen är också sliten och de senaste dagarnas myrtrampande har fått knäna att protestera allt mer för varje steg jag tar. Jag tog beslutet att när jag når Gäddede då är min utmaning för i år över och således kan jag använda två tre dagar till på landsvägen och njuta in i det sista. Mellan Klimpfjäll och Gäddede går Vildmarksvägen och är ca 107km lång, men vad jag inte visste var att min kropp tyckte att mitt beslut var så fenomenalt att jag kom ca 11-14 km norr om Klimpfjäll innan den stängde ner sig totalt och jag blev sittandes i en dikeskant i över två timmar.
Strax innan min kropp stängde ner sig mötte jag Pelle som vandrar lite mer off trail, och han var på väg mot Hemavan och jag kan inte låta bli att förundras över hur mycket energi ett möte kan ge. Kände mig lite piggare efter en tjöt stund med Pelle samt lärde jag mig mer om hur viktigt det är med rätt rätt kunskaper i fjällen.
Årets utmaning är således slut och nu återstår det bara för mig att försöka hitta ett sätt att ta mig hem. Efter hejarop från Ann i telefon lyckades jag ta mig ur dikeskanten och började lifta. Något som jag aldrig tidigare testat på i mitt liv. En utmaning i utmaningen med andra ord och en hel del bilar swishar bara förbi men efter långt om länge stannar en bil från Nederländerna med två riktigt härliga människor som verkligen är guld värda. Otroligt tacksam och glad blev jag över deras vänlighet och hjälpsamhet. Min tur på denna resa är således ännu med mig. Dagens distans blev 20,52 km och den totala distansen för denna utmaning och årets resa blev allt som allt: 3'335,24 km eller 333,5 mil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar