Dag 8 - Utbränd av solen igen

Gårdagens solnedgång var lite magisk och det kändes inte helt fel att ha hittat en tältplats som bjöd på magiska vyer. Jag kan inte låta bli att förundras över att jag för första gången under denna semester lyckats hitta en tältplats som var mjuk och go att sova på, samt inte en endaste sten att försöka anpassa mig till trots att hela stranden var full av stenar. Dock har det sitt pris att sova på torkad tång då strandlopporna smattrat mot tältduken som om de vore tunga regndroppar hela natten. I natt har jag lärt mig att tankbåtar låter betydligt mer än jag tidigare haft kännedom om och en del av dem passerar mellan Ven och Landskrona/Rydebäck vilket gör att deras mullrande studsar lite och ger ett tyngre mullrande. Det blev en tidig start idag och att möta ett nästan spegelblankt Öresund i morgonskrud är allt lite magiskt det också.

Tämligen tidigt infann sig nya vägvisare och det är rätt skönt att de dyker upp med jämna mellanrum eftersom det då blir lite lättare att förhålla mig till distansen.

På väg in mot Helsingborg och morgonen går inte av för hackor, blev till att byta om till shorts direkt och därefter skala av tröja efter tröja då solen verkligen ger sommarkänsla idag.

Eftersom fötterna inte vill ackompanjera friktionen som uppstår med strumporna blev det till att bli kompis med silvertejpen även idag. Denna gång utforskar jag lite större ytor med silvertejp och jag får faktiskt erkänna att jag är förvånad över hur stor skillnad det faktiskt blir av att tejpa på lite silvertejp.

Min väg in mot Helsingborg tog sig en avstickare från Skåneleden, jag har lite svårt att förhålla mig till Skåneleden när den virrar in sig onödigt mycket på vissa delar. Jag räknade ut att jag skulle kunna hitta kaffe och frukost tidigt om jag gjorde en avstickare, kaffe samt frukost är ju magiskt att hitta redan på morgonkvisten. Således blev det ett besök ho Backhaus Bageri & Café i Helsingborg.

Jag valde att ta strandpromenaden vidare mot Tinkarpsbacken och där kunde jag ansluta till Skåneleden igen men valde att inte göra det då jag insåg att det fanns en chans att hitta glass vid Sofierokiosken, är det semester så är väl glass obligatoriskt?

Efter Sofierokiosken tog jag mig ner till Skåneleden igen via Laröd och Hittarp, väl nere vid sundet bjöds det på lite skogsparti varvat med öppna vyer. Efter Domsten blev det en vilopaus på en bänk för att låta fötterna och framförallt strumporna återhämta sig lite.

Idag blev det även en ny kommun, från Helsingborg till Höganäs.

Första glimten av Kullaberg, alltid lika magiskt och alltid samma hemkänsla som infinner sig. Kullaberg är Kullaberg och det känns återigen lite overkligt att närma sig Kullen, känslorna från utmaningen år 2016 och år 2017 kommer tillbaka och det blir lite tudelat då jag år 2016 äntligen närmade mig slutet på utmaningen medan jag år 2017 lämnade Kullen bakom mig. Idag närmar jag mig återigen Kullen och det känns allt lite speciellt. 

Dagens distans landade på 34,38 kilometer och den totala distansen är 140,33 km längs Öresundsleden med lite avstickare. Dagens distans tog slut hemma hos pappa i gamla Lerberget och när jag väl landat lite kom insikten om att solens sällskap bränt mig lite mer än önskvärt. Armar och ben samt ansikte är lite för rött för att vara bekvämt och min kropp påminner mig än en gång om danska flaggan. Min första tanke var att tälta hemma hos pappa men ju närmare kvällen kom desto mer insåg jag att det inte finns en chans att jag ska kunna ta distans imorgon med denna bränna - jag har blivit utbränd av solen igen. Således blev det till att åka hem istället, kanske ta tag i lite renovering kommande dagar och förhoppningsvis kanske ge mig ut igen under helgen.