Tja... Nästan så känns det idag, ännu en natt som fungerat ganska bra med nackdelen att morgonens timmar översvämmas av mygg. I gårkväll regerande knottens och morgonstunden ägs av olidligt många mygg. Bästa investeringen än så länge är myggnätet för 50:-, dock tycker jag allt att myggen ändrat sin karaktär sedan jag första gången upplevde mygg på resan. Först var de stora och klumpiga för att sedan övergå till att bli små och mer attackerade.
Men som tur var hade jag inte många kilometrar innan jag åter kom ut på asfaltsvägar och kom till mer bebyggelse. Rättare sagt till Kårböle som jag hastigt sneddade igenom då jag påbörjar min vandring längs väg 296 som kommer att göra mig sällskap en tid framöver. Vandring är rätta ordet eftersom vägen ner från Fåssjödal har oupphörligt bestått av backar. Backar som med sin längd och lutning påfrestar min högra skenbens sena, och som jag försöker hitta nya sätt att angripa med foten för att minimera risken för skador. Efter vägen ner till Kårböle kändes det som att jag upplevt alla värsting backar på denna resa och att det inte kan bli mycket värre. Men jag hade fel, backen från Kårböle mot Los är segaste, längsta, kurvigaste och förmodligen den backe som bjuder på flest höjdmeter på denna utmaning. Pustande och frustande kunde jag bemästra backen som var segare än den segaste kolan. Men som tur är har jag fått uppleva Kullaberg därtill Kullamannens ultra som bjuder på tre bestigningar av Håkull från dess norra sida. Med den referens ramen känns dessa backar som ingenting även om de i stunden är allt annat än lätta.
Att mötas av skylten " höjd över havet 510 meter" kändes som en lättnad och därtill är jag nog på resans högsta höjd (än så länge) om inte en backe längs med väg E8 var högre. När jag väl kom upp möte jag ett äldre par som stannat för rast på en parkeringsplats, de beundrade Göran en stund och därtill fick jag lite information om Los. Efter en kort pratstund traskar jag vidare och av en slump upptäcker jag en ny skylt... "Mordplats".
En kall kår går längs ryggraden men när jag läser om mordet på det A4 ark som hänger under skylten blir känslan lite mindre kylig. Tydligen har det varit ett "Luffaremord" på den platsen någon gång under senare 1800-tal. Mord som mord men århundraden mellan dåtid och nutid gör att historien är lite mindre påtaglig. Dock intressant läsning och jag är fortfarande förvånad över att jag överhuvudtaget såg skylten.
Enligt mina kartor är orten Los rena rama metropolen i förhållande till orterna runt omkring. Jag fantiserade om både kaffe, bensinstationer, pizzerior och kanske till och med hamburgare på min väg mer mot Los. Lite för att dagens regnskurar påverkade känslan av dagens distans och när det är blöt, kallt och regnigt tar kilometrar oändligt mycket längre tid att bemästra. När jag väl når Los ser jag ett bageri med skylten café och kaffe, dock ser det mörkt ut och då skylten avslöjar att de stänger inom en halvtimme vandrar jag vidare i hopp om att hitta pizza. Jag hittade ingen pizzeria däremot en ICA och där passar jag på att handla på mig lite förnödenheter. Samtidigt infinner sig en kaffeautomat och å en obligatorisk kopp kaffe, eftersom kundströmmen är pulserande finns det tid att fråga personalen om matställen i byn men får då veta att det kan jag nog inte räkna med att det finns. Det blir på så vis ännu en runda inom affären för att infinna mat för stunden och som tur är uppenbarar sig även ett regnställ. Los är med andra ord ingen metropol trots sina 200 meter cykelbanor. Men en trevlig liten by verkar det vara trots att mina förväntningar inte riktigt införlivades.
Tältet monterades upp vid Losberget och ännu en gång kan jag bli förundrad över min förmåga att välja tältplats. Dagens distans blev 50.29 km och den totala distansen är 1'236.40 km.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar